yeah.

Vi är bara tre stycken som jobbar idag. Jag har en känsla av att det kommer bli dubbelt så mkt akwardness. Ibland känns det som om det är de som tycker synd om oss, för att vi försöker så mycket. Ibland känns det som att de inte vill ha oss där. Det vill de flesta nog inte heller.

Jag ska se det som ett challange, även om jag den största delen av tiden bara vill hoppa ut genom fönstret och springa därifrån.
Hursomhelst. PENGAR ÄR PENGAR, LAURA. PENGAR.

Amen.

Jag har funderat på att konvertera till buddhismen och flytta till kloster. Någon gång på riktigt. Senast när jag är en gammal gumma.

Samma vatten genom nilen, inte riktigt samma droppar. Samma meningslösa sömn, aldrig samma dröm. Samma himmel över Chile, varje öga har sin egen. Varje steg sin egen väg.

Så tänkte hon medan hon leende lyssnade till sin mage och tacksamt hörde de surrande bina.

!Spotify!
Jag är glad för att Sampo fixade spotify till min lilla dator. Nu survivar jag hela natten med Wuthering Heights.

Jag hade inga förhoppningar egentligen. Bara Kohphangan som alla tydligen tycker om. Det var trevligt att träffa Sampo också. Även om du snodde Wii:n.

Det som ändå påverkade mig starkast var Emil Jensen. Tack. Jag visste inte att såna underbara människor fanns. Han fick fram sitt budskap, utan att behöva vara dödsseriös hela tiden. Även om han pratade om döden. Jag vet inte, jag är rätt dålig på att förklara, så genom att försöka skulle jag antagligen förstöra den möjliga upplevelsen ni skulle kunna få, om ni någon gång såg ett av hans framträdanden. Vilket ni borde göra.
Jag ångrar att jag inte vågade gå till honom efter framträdandet och krama honom, trots att han sa att man skulle göra det.

Tack för bra sällskap, familjen.

Ibland whinar man och tycker synd om sig själv.
----- NO, WAIT. ---- That's me. Hela våren och sommaren 09.
HAHA.

Jag hittade här. Domokun-mjukis, Magic 8 ball, växande djur och en söt rosa sak. En växande grön dinosaurie! Okej.. Det kanske är saker för små barn men ändå.. En sån där View master hade jag när jag var liten. LÄTT, jag vill ha de här andra. Ge mig. (En växande grön dinosaurie fcs)

Ibland är family guy humor så klockrent.

Så här är det. Jag råkade kasta mitt Scent of a woman dvd-fodral på min lilla bärbara. Hehe, aja. Tänkte jag.
När jag sedan skulle återgå till arbetet i min bärbara, märkte jag ett par färgstreck på skärmen, så där när färgerna har gått och blivit cp. Visst, det händer ju ibland.
Jag startade om min dator, det blir säkert ok. Guess what? Det blev inte ok. När jag öppnade den igen var den bara ännu mer fucked up, skärmen ser numera ut som en regnbåge.
Faktumet att jag hade skrivit jättelångt på försurningsarbetet just på den datorn förbättrar inte min situation. Lyckades ändå som tur är skicka filen till min hotmail. THANK GOD. Men skärmen funkar bara delvis.
Förutom att nu funkar den inte alls. Data-Anders and Gregor are going to be mad.

"Lack of cola gives me abstinence."
"It could be worse though. You could be addicted to drugs."
"Yeah. I COULD BE a childmolester. But I'm not."
"Thank God to that."

De vill att vi ska sitta här. I fyra jävla timmar. Och skriva på ett arbete som ska inlämnas nästa vecka. Är det för att de inte kommer på något annat vettigt att göra. Jag menar for fuck sake det är såhär varje dag. Jag sitter här utan att kunna arbeta. Jag fungerar inte så här. För att jag ska kunna effektivt skriva på nåt måste jag stänga in mig i ett rum och inte ha någon i närheten. Men de vill att vi ska hjälpa varandra i gruppen. FUCK THAT.

Varför är jag besatt av filmer med Al Pacino? Speciellt maffiafilmer och Scarface. Det är antagligen för att jag är töntig. Och för att han är så awesome. Finns det en enda dålig film han är med i? Säkert, men jag har iaf än inte sett en. Jag är rätt besatt av Bob Dylan också. Jag menar wooow han är amazing. Älska allt med hans röst, country-vibe. Hans texter och hans utseende aswell. Lay lady, lay. Lay across my big brass bed.

Justdet! Jag tog svininfluensevaccinet igår. Mina padres ville det. Jag satt där och köade med halva Tyresös barn och deras föräldrar. Jag tycker att föräldrarna till de barnen ska chilla lite. Inte stå och vänta i dörröppningen då de har nummer 500-nåt och vi bara har kommit till drygt 200. Era barn kommer antagligen inte få vaccinet under de två närmsta timmarna. Alla som inte fick nummerlapp: Nej, era barn får inte vaccinet idag. Fatta. Äntligen blev det ändå min tur och jag fick vaccinet och kände nålen dras ut. Sen kände jag att nåt rann ner för min arm. "Ojdå" sa sjuksköterskan och torkade bort vad det nu var. Jag kände en kall våg igenom min kropp, shit, vafan. Jag ställer mig upp, sätter mig igen. Jag kände mig lite snurrig. "Du ser lite blek ut.." De hämtade madrass och där fick jag ligga, bland småbarn som åt pepparkakor. Varför fick jag ligga ner när de andra såg helt fine ut? "Säg till om du börjar må sämre." Efter ett tag mådde jag dock bättre och fick gå hem. Jag brukar inte må så av sprutor.

PS: Ni får tacka Astrid för att jag skriver ett inlägg. Värsta inlägget med bilder och skit. Hon sa att hon indeed kollar min blogg varje dag och vill att jag ska uppdatera. EHEHhh. Mushimushi. TACK. Jag tycker du ska skaffa blogg.

Precis som i förra inlägget. Är jag helt i MUSE extas. Jag svävar i lycka.

I need to write these feelings off before they are gone.

Första dagen på jobbet, gamlingar, pärlor, kaffe, höstkort och ingen luftkonditionering.

Rusa hem, äta, bada, åka med buss, hovet och freaking Sussu, Rosa och Suza. Köa. Ringa Malin (hon trodde jag skulle ha finsk brytning) och försöka hitta människan lägst fram i kön. Stå bakom en vit bil och se kompisen vinka. Randoms tyckte bara jag var creepy som dök upp där. Det gick bara inte. Alla randoms stirra på mig.

Ringde Caroline. Men hon var inte där än.

Klockan halv sju började de släppa in oss. Det var helt galet, allt man kände då. Vi satte oss på våra platser i väntan. The Horrors börjar precis när jag kommer tillbaka från toaletten, wtf typ försöker springa tillbaka till min plats. Känner inte igen så många låtar men Faris är väldigt het. Av sista låten fick jag gåshud. Ljusen tändes och stämningen försvann.

När en halvtimme ungefär har gått släcks ljusen igen och publiken jublar. Röda ljus. Människor på scenen. Någon låt från the resistance. Oh my. Så jävla bra de är. Stående på tre enskilda plattor som åker upp och ner.
Jag föll in i en trans ungefär där och kommer inte ihåg detaljerna.
De spelade Cave. De ÄR snygga. De har snygga, ascoola, awesome lasers. Matthew hade lång rock. Jag klappade så jag hade ont i händerna och skrek som faaaaan. Matthew skrattade. Ahh.
Ingen sunburn blev det dock. Mr. Bellamy med gitarren, på golvet - där tappade jag medvetandet.
De avslutade med Knights Of Cydonia, en version där Mr. handsome-Wolstenholme spelade munspel.

Sen var det plötsligt slut och där stod vi, i den ljusta salen och alla rusar ut. Men vi står kvar. Och stirrar. Nu är det slut men vi är lyckliga. Totally satisfied. Bara Muse kan få mig att känna så efter en konsert.
Lite folk från skolan (ettan) förstörde min fina moment där, kommandes och sjungandes på typ starlight.

På vägen ut snodde Rosa en Mew-affisch åt mig (som nu ligger på golvet). Sussu köpte tröja. Nån sa att de sålde Muse-handdukar. Muse-pyyhe! Tillbaka till gullmars, springa till bussen 875. Lyssna på Muse hela vägen hem.
Gå av vid en station som ligger lite längre bort än den vanliga. Sprang i regnet och lyssnade på Pink Ego Box. Mellan refrängerna plockade jag löv.

Sen jag kom hem. Sen jag var LYCKLIG.

Ah, Mr. Bellamy. We meet again.

Dagen började med att Kasper väckte mig fast jag hade sovmorgon. Mr. Depp föll ner på golvet.
Somnade om, vaknade kvart i elva, dvs. försov mig. Kom en kvart försenat och sovande till skolan. Grupparbetet var inte så effektivt.
Nu måste jag stanna i skolan för att vänta på att Ida (min chefs chef) ska komma till kontoret här brevid på Holländargatan 40. Så att jag kan hämta mina Ung omsorg T-shirt och namnlapp. 
Emma är på f&s och efter att jag hämtat grejerna ska vi hem till henne och baka.

Jag är hungrig för har inte ätit nåt, förutom en chokladbit till frukost. Fazer. Men inga pengar att köpa något för. SYND. Nu ska jag in på Omegle och hoppas på att jag får nån rolig för en gångs skull.